Sammanfattning av NOXILOs grammatik Version 3.2
NOXILO uttalas ”noshilo”
NOXILO är ett
lättillgängligt och jämlikt konstruerat språk, avsett att fungera lika väl för
alla i såväl öst som väst. Det har en mycket enkel grammatik utan omotiverade
undantag och en omvändbar grammatisk struktur med SOV (Mode I) och SVO (Mode
II), utformad för att främja jämlikhet. De flesta kan formulera meningar på
NOXILO, både muntligt och skriftligt, med samma eller åtminstone nästan samma
ordföljd som i sitt modersmål, exempelvis engelska, franska, tyska, hindi,
japanska, spanska och svenska.
Anmärkning: NOXILOs smeknamn är SAAn, som betyder solen.
·
Mycket
enkel och exakt grammatik utan onödiga undantag.
·
Ett
ordföljdssystem där användaren kan välja mellan SOV (Mode I) och SVO (Mode II),
så att språket fungerar lika väl oavsett modersmålets
ordföljd.
·
Enligt uppgifter från oktober 2025
består ordförrådet av 500 basord (Basic Words, BW) och över 20 400
internationella standardord (International Standard Words, ISW).
Sammanlagt anges ordförrådet i NOXILO omfatta 20 900 ord. Se webbsida 8.
·
Basorden (BW) utgör språkets
kärnvokabulär och ligger till grund för grammatiken i NOXILO. De
internationella standardorden (ISW) kan ersättas med motsvarande ord från
engelska, tyska, franska, japanska eller andra naturliga språk. Varje ISW
börjar vanligtvis med en betydelsebärande grupp på två eller tre bokstäver. Ord
som börjar med samma bokstavsgrupp hör till ett gemensamt betydelseområde,
exempelvis utbildning, familj, färg eller fartyg.
·
Uttalet
följer internationella fonetiska regler och är mycket enkelt.
Anmärkning: Enligt flera välkända språkforskare och
institutioner, däribland H. Hammarström, Matthew Dryer, Haspelmath, Arthur
Tomlin, Ohio State och Tasaku Tsunoda är SOV den vanligaste ordföljden, följd
av SVO och därefter VSO. I en artikel i Journal of Language Revolution
från 2016 redovisade Hammarström vid Uppsala universitet en undersökning av 5
252 språk. Av dessa hade 2 275 (43,3 %) ordföljden SOV, 2 117 (40,3 %) SVO och
503 (9,5 %) VSO. Författaren uttrycker sin respekt för dessa forskare och
tackar dem för deras arbete.
FIINA [fi:na] och
ALOO [alo:] är NOXILOs hälsningsord och motsvarar både ”hej” och ”hur mår du?”.
När man börjar tala eller skriva till någon på NOXILO används FIINA i Mode I
och ALOO i Mode II. YUP [yu:p] betyder ”ja”, medan NAI [nai] betyder ”nej”
eller ”inte”.
|
NOXILO basord |
Betydelse och användning |
|
ALOO [alo:] |
Hej. Hur mår du? Används när man talar eller skriver med SVO-ordföljd i
M2. |
|
FIINA [fi:na] |
Hej. Hur mår du? Används när
man talar eller skriver med SOV-ordföljd i M1. |
|
YUP [yu:p] |
Ja. Används i både M1 och M2. |
|
NAI [nai] |
Nej eller inte. Används i både
M1 och M2. |
|
Svensk betydelse |
NOXILO och ursprung |
|
God morgon |
HAU [hau] från lakota, ett nordamerikanskt
ursprungsfolk |
|
God natt |
BOnSOWAA [boNsowa:] franska |
|
Ursäkta mig |
DAMIHI [damihi] latin |
|
Varsågod / Då kör vi |
NA [na] grekiska |
|
Grattis |
MABLUK [mab(u)lu:k] arabiska |
|
Tack |
ASAnTE [asaNte] swahili (Afrika) |
|
Tack så mycket |
MUQ ASAnTE [mu:ch(u) asaNte] |
|
Ingen orsak |
PARAKAALO [paraka:lo] grekiska |
|
Bra! Fint! Smart! |
GUT [gu:t(u)] tyska |
|
Ta hand om dig |
SMAKKLyANA [sma_k(u)lyana] quechua |
|
Hej då |
KWAHELI [k(u)waheli] swahili |
|
Vi ses igen |
ABIAnTO [abiaNto] franska |
|
Välkommen |
WELKAM [welkam] engelska |
|
Förlåt |
IZVINII [iz(u)vini:] ryska |
|
Jag är ledsen |
IZVINIITIE [iz(u)viniitie] ryska |
|
Svensk betydelse |
NOXILO |
|
Kom igen! Ge inte upp! |
YEELA [ye:la] |
|
Njut av det / Ta det lugnt. |
QAAMO [cha:mo] |
|
Lycka till. |
GUTENAAS [gu:te na:s] |
|
Jag önskar att den nuvarande
situationen förbättrades. |
GUTEPOOL [gu:te po:l] |
|
Må Gud rädda oss. |
AHA GATEE [aha gate:] |
|
Universum kommer att rädda
oss. |
AHUL GATEE [ahu:l gate:] |
|
Stackars (till exempel: stackars min John!) |
POONA [po:na] |
|
Mycket synd om |
SOO POONA [so: po:na] |
|
Jag uttrycker min medkänsla. |
APSIAALE [aspia:le] |
|
Jag beklagar sorgen |
KOnDOLAATI [koNdola:ti] |
|
Nu kör vi! Sätt igång! Skjut! Kör! |
XPAADA [shpa:da] |
|
Ett, två, tre! Vid gemensamt
arbete tar medlemmarna i med full kraft när SAM, ”tre”, uttalas. |
WAn NI SAM [waN ni sam] |
|
Klara, färdiga, gå! |
REDII DAn [redi: daN] |
|
Svensk betydelse |
NOXILO |
|
Jag förstår. |
SEAn [seaN] |
|
Vänta lite. Ett ögonblick. Vänta
kvar. |
IDyUTE [idyu:te] |
|
Kan du vänta lite? Kan du vänta kvar? |
? IDyUTEBL [esk idyu:tebl] eller [e
idyu:tebl] i samtal |
|
Nnn ... Jag kan inte hålla
med. / Jag kan inte tro det. Antalet N anger graden av tvivel, exempelvis NNN
eller NNNN. |
NNN [NNN] |
|
Vi möttes igen! |
SAIIn [sai:N] |
|
Oj! Titta! Ack! Ah! Används vid mindre överraskning. |
LE / LELE [le / lele] |
|
Förresten |
BAIZA [baiza] |
|
Låt oss se. / Få se? |
LASII [lasi:] |
Anmärkning: I samtal kan frågemarkören ”?” uttalas [e] i
stället för [esk]. Andra NOXILO-basord finns på den engelska webbsidan 5.
Satsmönstret i
Mode I är följande:
SV SOV SCV S (Oa Ob) V S (O C) V
Oa
betecknar indirekt objekt och Ob direkt objekt.
Satsmönstren i
Mode II är följande:
SV SVO SVC SV (Oa Ob) SV (O C)
Oa
betecknar indirekt objekt och Ob direkt objekt.
Det finns tre
typer av uttryck som kan modifiera, det vill säga beskriva eller precisera, ett
annat ord: modifierande ord (MW), modifierande fraser (MP) och modifierande
satser (MC).
MW omfattar adjektiv, adverb och verbderiverade former (Verbals) utan objekt
eller komplement.
MP omfattar adjektivfraser och adverbfraser. Dessa kan bildas av substantiv
eller verb tillsammans med modifieringsmarkörer (Modification Agents, MA),
eller av verbderiverade former med objekt eller komplement.
MC omfattar adjektiviska och adverbiella satser som bildas av satser
tillsammans med satsmarkörer (Clause Leaders, CL).
I Mode I står den beskrivande delen före huvudordet, alltså det ord som
beskrivs. I originalet kallas det modifierade ordet modificand. Den beskrivande
delen är understruken i exemplen.
Modifierande ord (MW) + huvudord
Exempel: EILO BIIUS
Ord för ord: gult hus
Naturlig svenska: gult hus
Modifierande fras (MP) + huvudord
Exempel: Japan AT BIIUS
Ord för ord: Japan i hus
Naturlig svenska: hus i Japan
Modifierande
sats (MC) + huvudord
Exempel: Japan AT RIZ Ky BIIUS
Ord för ord: Japan i existera som hus
Betydelse: hus som finns i Japan
Anmärkning: BIIUS
betyder ”hus”. Substantiv har endast en form och böjs inte för att ange numerus
eller genus. Samma form används i alla sammanhang. RIZ betyder ”att existera”
eller ”att finnas”. Ky [kyu] kan fungera som relativpronomen och motsvarar ”som”,
”den som” och ”vilken/vilket/vilka”. Det kan även fungera som relativt adverb
med betydelserna ”när” och ”där”. Ky har därför ett brett betydelseområde.
Även i Mode II
finns samma tre typer av uttryck som kan modifiera ett annat ord: modifierande
ord (MW), modifierande fraser (MP) och modifierande satser (MC).
MW omfattar
adjektiv, adverb och verbderiverade former utan objekt och/eller komplement.
MP omfattar adjektivfraser och adverbfraser. Dessa kan bildas av substantiv
eller verb tillsammans med modifieringsmarkörer, eller av verbderiverade former
med objekt eller komplement.
MC omfattar adjektiviska och adverbiella satser som bildas av satser
tillsammans med satsmarkörer.
I Mode II står ett modifierande ord före huvudordet,
medan en modifierande fras eller sats står efter huvudordet. Den beskrivande
delen är understruken i exemplen.
Modifierande ord (MW) + huvudord
Exempel: EILO BIIUS
Ord för ord: gult – hus
Naturlig svenska: gult hus
Huvudord + modifierande fras (MP)
Exempel: BIIUS ATL Japan
Ord för ord: hus i Japan
Naturlig svenska: hus i Japan
Huvudord + modifierande sats (MC)
Exempel: BIIUS Ky RIZ ATL Japan
Ord för ord: hus som existera i Japan
Naturlig svenska: hus som finns i Japan
|
Betydelse |
Mode I M1 |
Mode II M2 |
|
gult hus |
EILO BIIUS |
EILO BIIUS |
|
hus i Japan |
Japan AT BIIUS |
BIIUS ATL Japan |
|
hus som finns (=är) i Japan |
Japan AT RIZ Ky BIIUS |
BIIUS Ky RIZ ATL Japan |
Exempel: Jag går.
M1: SE RyU.
M2: SE RyU.
Anmärkning: M1 betyder Mode I och
M2 betyder Mode II. SE betyder ”jag” och är ett NOXILO-basord. RyU betyder ”att
gå” och är ett internationellt standardord (ISW) i NOXILO.
Om man föredrar att
använda ett engelskt ord i stället för NOXILOs internationella standardord kan
meningen skrivas så här:
M1: SE walk.
M2: SE walk.
Anmärkning: SE måste användas
eftersom det är ett NOXILO-basord.
Exempel: Vi simmar.
M1: SEN DyUMI.
M2: SEN DyUMI.
Anmärkning: SEN betyder ”vi” och
DyUMI betyder ”att simma”.
Om man föredrar
att använda ett engelskt ord istället för det internationella standardordet kan
meningen skrivas så här:
M1: SEN swim.
M2: SEN swim.
Anmärkning: SEN måste användas
eftersom det är ett NOXILO-basord.
Exempel: Jag älskar dig
M1: SE ME-O APLOS.
M2:
SE APLOS ME-O.
Ord-för-ord-följd: M1: jag
– dig – älskar. M2: jag – älskar – dig.
Anmärkning: SE betyder ”jag”, ME betyder ”du” och APLOS
betyder ”att älska”. Suffixet -O efter ME visar att ME fungerar som objekt. ME-O uttalas [meo].
Om man föredrar
att använda ett engelskt ord istället för internationella standardord kan
meningen skrivas så här:
M1: SE ME-O love.
M2: SE love ME-O.
Anmärkning: SE och ME-O måste användas eftersom båda är
NOXILO-basord.
Exempel: Det där huset är stort.
M1: BOI BIIUS-W AUB-E (RI).
M2: BOI BIIUS-W (RI) AUB-E.
Ord-för-ord-följd: M1: det
där huset stort är. M2: det där huset är stort.
Anmärkning: BOI betyder ”det där”, BIIUS ”hus” och AUB
”stor”. Suffixet -W efter BIIUS visar att BIIUS fungerar som subjekt. Suffixet
-E efter AUB visar att AUB fungerar som komplement. Suffixet -E utelämnas ofta
i enkla meningar. RI betyder ”är”, alltså presensformen av verbet ”vara”. I
presens utelämnas RI ofta i mönstret S + C + RI i M1 respektive S + RI + C i
M2.
Exemplen kan
därför förkortas så här:
M1: BOI BIIUS-W AUB.
M2: BOI BIIUS-W AUB.
Ord-för-ord-följd
i båda: det där huset stort.
Om man föredrar att
använda engelska ord istället för ISW, i detta fall BIIUS och AUB, kan exemplen
skrivas så här:
M1: BOI house-W large.
M2: BOI house-W large.
Ord-för-ord-följd i båda: det där huset stort.
Exempel: Jag gav personen en bok.
M1: SE FE-O BEEK-O APIS-T.
(Oa Ob)
M2: SE APIS-T FE-O BEEK-O.
(Oa Ob)
Ord-för-ord-följd: M1: jag
– personen – bok – gav. M2: jag – gav – personen – bok.
Anmärkning: SE betyder ”jag”, FE ”personen”, BEEK ”bok” och
APIS ”att ge”. Suffixet -O efter BEEK visar att BEEK fungerar som objekt.
Suffixet -T efter APIS, som uttalas [ta], visar att APIS står i dåtid. NOXILO har inga artiklar som motsvarar
engelskans a, an och the. Därför får den engelska obestämda artikeln a i a book
ingen motsvarighet i NOXILO. Substantiv har bara en form och böjs inte efter
numerus eller genus. Samma form används i alla sammanhang.
Exempel: Du kommer att finna honom skyldig.
M1: ME MAFE-O InPLEn-E
MUFA-R.
M2: ME MUFA-R MAFE-O InPLEn-E.
Ord-för-ord-följd: M1: du
– honom – skyldig – finna–futurum. M2: du – finna–futurum – honom – skyldig.
Anmärkning: ME betyder ”du”. MAFE betyder ”han”, och MAFE-O
betyder ”honom”. Suffixet -O efter MAFE visar att MAFE fungerar som objekt.
InPLEn betyder ”skyldig”. Suffixet -E efter InPLEn visar att InPLEn fungerar
som komplement. MUFA betyder ”att finna”. Suffixet -R efter MUFA, som uttalas
[re], visar att MUFA står i futurum.
Suffixen -O för objekt och -E för komplement kan utelämnas i mönstren
SOCV i Mode I och SVOC i Mode II när objektet och komplementet står i
grundform.
Exempel: Personen håller sitt rum rent.
M1: FE FEI TOM-O AOKL-E UKEE.
M2: FE UKEE FEI TOM-O AOKL-E.
Anmärkning: FE betyder ”personen”, ”han” eller ”hon”, och FEI
är possessiv form av FE. TOM betyder ”rum”, AOKL ”ren” och UKEE ”att hålla”.
TOM och AOKL kan
användas i stället för TOM-O och AOKL-E:
M1: FE FEI TOM AOKL UKEE.
M2: FE UKEE FEI TOM AOKL.
Exempel: Polisen grep den där mördaren levande.
M1: AnPOLIS-W BOI InPIAA-O AUUL-E TUK-T.
M2: AnPOLIS-W TUK-T BOI InPIAA-O
AUUL-E.
Ord-för-ord-följd: M1:
polisen den där mördaren levande grep. M2: polisen grep den där mördaren
levande.
Anmärkning: AnPOLIS betyder ”polis”, BOI ”det där”, InPIAA
”mördare”, AUUL ”levande” och TUK ”att gripa”. Suffixet -T efter TUK, som
uttalas [ta], visar att TUK står i dåtid. Vanliga substantiv som AnPOLIS måste
följas av -W när de fungerar som subjekt, medan personliga pronomen som SE och
ME samt frågepronomen som HA, HI och HU inte ska ha -W.
Översättarens anmärkning: Källtexten använder uttrycket ordinary pronoun,
men exemplet och regeln visar att ordinary noun, alltså ”vanligt substantiv”,
avses.
InPIAA och AUUL
kan användas i stället för InPIAA-O och AUUL-E:
M1: AnPOLIS-W BOI InPIAA AUUL TUK-T.
M2: AnPOLIS-W TUK-T BOI InPIAA
AUUL.
Exempel: Jag uppfattade henne som sjuksköterska.
M1: SE DAFE-O UKyUDA-E INAnDAS-T.
M2: SE INAnDAS-T DAFE-O UKyUDA-E.
Ord-för-ord-följd: M1 jag
henne sjuksköterska förstod. M2 jag förstod henne sjuksköterska.
Anmärkning: SE betyder ”jag”, DAFE ”hon” eller ”henne”,
UKyUDA ”sjuksköterska” och INAnDAS ”att förstå”. Suffixet -T efter INAnDAS
visar att INAnDAS står i dåtid.
DAFE och UKyUDA
kan användas i stället för DAFE-O och UKyUDA-E:
M1: SE DAFE UKyUDA INAnDAS-T.
M2: SE INAnDAS-T DAFE UKyUDA.
Om man föredrar
engelska ord framför NOXILOs internationella standardord kan meningen skrivas
så här:
M1: SE DAFE nurse understand-T.
M2: SE understand-T DAFE nurse.
Basorden SE, DAFE, -T och -R måste ändå användas.
Anmärkning: understand-T uttalas [anda:standta], inte
[anda:stud]. Suffixet -T uttalas alltid [ta].
Exempel: Föräldrarna gjorde sin dotter till läkare.
M1: ILynT-W FEI ILyTE-O UKyMIST-E BLE-T.
M2: ILynT-W BLE-T FEI ILyTE-O
UKyMIST-E.
Ord-för-ord-följd: M1:
föräldrarna sin dotter läkare gjorde. M2: föräldrarna gjorde sin dotter läkare.
Anmärkning: ILynT betyder ”föräldrar”, och suffixet -W visar
att ILynT fungerar som subjekt. Suffixet -T efter BLE visar att BLE, ”att
göra”, står i dåtid. FEI betyder ”deras”, ILyTE ”dotter” och UKyMIST ”läkare”.
I denna mening kan det kausativa verbet BLE ersättas med EKAMS, som betyder
”göra” eller ”låta”.
-O och -E kan
utelämnas:
M1: ILynT-W FEI ILyTE UKyMIST BLE-T.
M2: ILynT-W BLE-T FEI ILyTE
UKyMIST.
Om man föredrar
engelska ord framför NOXILOs internationella standardord kan meningen skrivas
så här. -W, FEI, BLE och -T måste fortfarande användas eftersom de tillhör
NOXILOs basord.
M1:
Parent-W FEI daughter medical doctor BLE-T.
M2: Parent-W BLE-T FEI daughter
medical doctor.
I följande
exempel motsvarar O C i S(OC)V respektive SV(OC) i Mode II S2 + V2.
S(OC)V betyder alltså S1(S2V2)V1,
medan SV(OC) betyder S1V1(S2V2). I
just dessa typer ska objektet, det vill säga S2, skrivas i
grundform. -O och -E kan och bör utelämnas.
Exempel: Vi hörde henne sjunga.
M1: SEN MAFE sing-In hear-T.
M2: SEN hear-T MAFE sing-In.
Exempel: Vi hörde henne sjunga en sång.
M1: SEN MAFE song-O sing-In hear-T.
M2: SEN hear-T MAFE sing-In song-O.
Anmärkning: -O efter MAFE kan utelämnas, men -O efter song
kan inte utelämnas. NOXILO har inga artiklar som motsvarar engelskans a, an och
the. Därför översätts inte a.
Exempel: Läraren ser till att pojken fortsätter stå.
M1: Teacher-W boy stand-In keep.
M2: Teacher-W keep boy stand-In.
Anmärkning:
NOXILO
har inga artiklar motsvarande a, an eller the. Därför
får den engelska bestämda artikeln the ingen motsvarighet i NOXILO.
Exempel: Jag fick mitt hår klippt.
M1: SE SEI hair cut-ZE BLE-T.
M2: SE BLE-T SEI hair cut-ZE.
Anmärkning: -ZE markerar passiv form. BLE är ett kausativt
verb. SEI betyder ”min” eller ”mitt” och är possessiv form.
Exempel: Jag fick min tv reparerad.
M1: SE SEI TV repair-ZE BLE-T.
M2: SE BLE-T SEI TV repair-ZE.
Exempel: Jag lät honom reparera min tv.
M1: SE MAFE SEI TV-O repair BLE-T. S (O C) V
M2: SE BLE-T MAFE repair SEI TV-O. S
V (O C)
Anmärkning: C, som här är ett verb, har objektet SEI TV-O.
Exempel: Förlåt, jag lät dig vänta.
M1: IZVINII, SE ME wait-In BLE-T.
M2: IZVINII,
SE BLE-T ME wait-In.
Anmärkning: IZVINII betyder ”förlåt”, som i det tidigare
avsnittet om hälsningsfraser.
Exempel: Du bör göra dig förstådd.
M1: ME MEL understand-ZE GIMI
BLE.
M2: ME GIMI BLE MEL understand-ZE.
Anmärkning: MEL betyder ”dig själv”. Motsvarande former är
bland annat MENL, ”er själva”, SEL, ”mig själv”, och SENL, ”oss själva”. GIMI
är ett hjälpverb som betyder ”bör”. Hjälpverb står alltid före verbet. Alla
hjälpverb börjar med GI, exempelvis GIKA (får/tillåtelse), GIKI (gör bäst i
att), GI (kommer säkert att), GIMA (kan/förmåga/möjlighet), GIMI
(bör/behov/skyldighet), GIM (måste/stark skyldighet) och GIME (kan/sannolikt).
Exempel: Du bör få henne att förstå dig, det vill säga dig
själv.
M1: ME
DAFE ME-O (MEL-O) understand GIMI BLE.
M2: ME GIMI
BLE DAFE understand ME-O (MEL-O).
Diagrammen visar
grundstrukturen i NOXILOs grammatik. I satsmönstren SOV, SVO och VSO, som binds
samman av röda linjer, står S alltid före O. I OSV, OVS och VOS, som binds
samman av blå linjer, står O före S. Författaren, MIZUTA Sentaro, antar att det
inte finns några eller endast mycket få Cartesian i samhällen med språk där
objektet står först. Vad anser du?
Översättarens anmärkning: Termen Cartesian är oklar i källan och har därför
behållits på engelska.
efully by the end of year 2013).

NOXILO omfattar
de tre första mönstren SOV, SVO och VSO. VSO förklaras ännu inte på denna
webbsida eftersom andelen talare enligt texten kan vara mindre än tre procent
av världens befolkning. VSO uppges dock kunna läggas till i framtiden,
förhoppningsvis före utgången av 2013.
I diagrammen
betyder x ett ord som modifieras, a ett ord som modifierar x, a' en fras som
modifierar x och a'' en sats som modifierar x. I nästa diagram visar den övre
triangeln reglerna för element, medan den nedre delen visar NOXILOs
modifieringsmönster.
Element och
modifieringsmönster. I originaldiagrammet motsvarar Element (element) och
Modification (modifiering).
Samlad modell av satsmönster,
elementpartiklar och modifieringsmönster
Anmärkning: För VSO kan ax, exempelvis red book, eventuellt
ändras till xa, book red. <16 december 2009>
Översättarens anmärkning: Uppräkningen i källtexten innehåller elva
namngivna kategorier, medan den efterföljande tabellen även innehåller verb och
därmed sammanlagt tolv kategorier.
|
Ordklass |
Exempel på
internationella standardord i NOXILO |
|
Substantiv |
APLO (kärlek), AFKOR (samarbete), ILyS (son), InFOM (intelligens), EDKEI
(utbildning), EDyTT (student), BEEK (bok), LOWT (vatten), SII (ocean), WIIB
(bröd), WIIT (vete) |
|
Pronomen |
SE (jag), SEN (vi), ME (du),
MEN (ni), FE (personen), FEN (de), MAFE (han), DAFE (hon), TE (det), TEN
(de), JE (man), JEN (man, plural), SEL (mig själv) |
|
Verb |
APIS (ge), CU (sjunga), INAnDAS (förstå), RI (är), RIZ (existera), RyUR
(springa), UYUS (ta), IYAA (skulle vilja göra), IYUS (vilja eller begära),
IYAnS (vilja eller kräva) |
|
Hjälpverb |
GIMA (kan), GIMI (bör), GIM
(måste), GIME (kan, sannolikt) |
|
Verbderiverade former (Verbals)
n/i |
UYUS-M (verbsubstantiv, gerundium), UYUS-K (verbadjektiv) |
|
Adjektiv |
AOBI (vacker), AUB (=DAA;
stor), AUWA (bred), EILO (gul), EIBLA (svart), UOS (=XAO; liten) |
|
Adverb |
YUP (ja), NAI (nej), AIBSOLI (absolut), BAIZA (förresten), KALE (alltid) |
|
Modifieringsmarkörer – efterställda i M1 och
framförställda i M2 |
AT (i), ATL (för M2), UT
(till), UTL (för M2), IZ (med), IZL (för M2) |
|
Sambandsord |
OnD (och), OA (eller), OTT (men), OZn (och sedan), OENI (därför) |
|
Satsmarkörer – efterställda i M1 och framförställda i
M2 |
EEF (om), EEFL (om), Dy
(huruvida), Ky (vem, vilken, när, var, som eller att), My (att) |
|
Partiklar n/i |
-W (subjekt), -O (objekt), -T (dåtid), -R (futurum), -In (pågående form) |
|
Interjektioner och ljudhärmande ord |
AA (ah), SOO (så) |
Översättarens anmärkning: n/i står för no identity i den engelska källan.
Termens avsedda betydelse är oklar.
Substantiv har
bara en form och ändras inte efter numerus eller genus. Samma form används i
alla sammanhang. De flesta NOXILO-substantiv delas in i icke-materiella och
materiella substantiv. De flesta icke-materiella substantiv börjar med en
vokal, A, I, U eller E, medan de flesta materiella substantiv börjar med en
konsonant, exempelvis B, C, K, S, Y eller X. De flesta substantiv har, oavsett
grupp, en rot i ordets första två eller tre bokstäver som ger en semantisk
ledtråd. Roten AP står exempelvis för kärlek och ED för utbildning.
Materiella
substantiv omfattar sådant som kan beröras, ses eller höras och som kan mätas
med olika slags testutrustning i skolans laboratorium. Egenskaper eller
företeelser hos material, exempelvis värme och vågor, börjar ofta med konsonant
även om de inte betraktas som materiella i sig. NOXILO har inga artiklar som
motsvarar a, an eller the.
APLO (kärlek),
AFKOR (samarbete), EDKEI (utbildning), EMyURE (fest), InFOM (intelligens),
UXRAn (försäkring), UKyUM (medicinsk behandling), UKyUMIST (läkare).
BEA (hår), BEEK
(bok), BIIUS (hus), HEES (jorden), SAAn (solen), SII (hav), YETI (tand), YOO
(bil).
Anmärkning: BEEK kan i NOXILO
motsvara en bok, böcker, boken och böckerna.
Personliga och
opersonliga pronomen har två former, singular och plural. Possessiv form bildas
genom att I läggs till subjektformen. Pronomenens och frågeordens
subjektformer, exempelvis SE, ME, MAFE, SEN, FEN och MAFEN, tar inte
elementpartikeln -W, som annars markerar subjekt. W uttalas [wa].
I
modifieringssatser, det vill säga adjektivsatser och adverbialsatser, ändras -E
[e] till -Q [echu] och -O [o] till -L [ol]. -W, -E, -Q, -O och -L kallas
elementpartiklar. -E och -Q utelämnas dessutom mycket ofta i enkla meningar,
nominalsatser och modifieringssatser.
|
Person |
Subjektform |
Possessiv form |
Komplementform |
Objektform |
|
1:a person |
SE |
SEI |
SE-E |
SE-O |
|
2:a person |
ME |
MEI |
ME-E |
ME-O |
|
3:e person |
FE |
FEI |
FE-E |
FE-O |
|
3:e person |
MAFE |
MAFEI |
MAFE-E |
MAFE-O |
|
3:e person |
JE |
JEI |
JE-E |
JE-O |
|
3:e person |
TE |
TEI |
TE-E |
TE-O |
Anmärkning: Nominalsatser
omfattar subjektsatser, komplementssatser och objektsatser. Elementpartikeln -W
behövs inte för subjektformen hos pronomen och frågeord. -E och -Q, som
markerar komplement, utelämnas mycket ofta i enkla meningar.
Pluralformer
bildas genom att N [n(u)] läggs till singularformerna:
|
Person |
Subjektform |
Possessiv form |
Komplementform |
Objektform |
|
1:a person |
SEN |
SENI |
SEN-E |
SEN-O |
|
2:a person |
MEN |
MENI |
MEN-E |
MEN-O |
|
3:e person |
FEN |
FENI |
FEN-E |
FEN-O |
|
3:e person |
MAFEN |
MAFENI |
MAFEN-E |
MAFEN-O |
|
3:e person |
JEN |
JENI |
JEN-E |
JEN-O |
|
3:e person |
TEN |
TENI |
TEN-E |
TEN-O |
Anmärkning: Nominalsatser
fungerar som subjektsatser, komplementssatser eller objektsatser.
Elementpartikeln -W behövs inte för pronomenens subjektformer. -E och -Q, som
markerar element, behövs inte i enkla meningar.